1h och 15 min senare

Att Kina är ett föränderligt land vet vi vid det här laget. Det enda man kan veta säkert är att det antagligen inte blir som man har tänkt sig. Enligt mig är detta något av det bästa med att bo har. Vardagen blir ett eget litet äventyr i sig. Men så finns det dagar man gjort allt för allt bara ska klaffa. Idag var en sådan dag.

Efter jobbet var min plan att åka ut till en möbelförsäljare hos vilken vi beställt en byrolåda. Jag skulle inspektera mästervärket (som vi delvis designat själva) och förhoppningsvis godkänna det för hemleverans. Under vårt senaste besök där hade jag plockat på mig deras visitkort. Det är så man tar sig fram här i stan, genom visitkort. Jag hoppar in i en taxi och ger glatt visitkortet till taxi chaffisen. Sätter mig till rätta och konstaterar att taxin kör åt rätt håll (vet inte riktigt hur man kommer till möbelförsäljaren, det enda jag har koll på är vädersträcket). Efter ett tag blir jag dock lite misstänksam, har vi inte kört lite väl länge? När vi kör upp på motorvägen börjar jag skruva lite på mig och när vi kör förbi flygplatsen är det ett faktum, vi har kört fel. Mkt fel Försöker kommunisera med taxichaffören men han pekar bara på visitkortet och vägen. Kommer på att Micke är på kinesiska lektion och ringer honom. Hans lärare får prata med taxichaffisen (jag kan bara sitta där som ett fån). Jo, taxichaffisen är HELT säker på vägen. Han är på väg till stället på visitkortet, det är det ingen tvekan om. Jag ger honom en liten stund till men när vi kommer till ett instriområde ger jag upp och styr om honom till mitt kära hem. 125 kr fattigare och en 1 h o 15 min taxiresa rikare anländer jag äntligen hem.

Plockar fram ett annat visitkort till samma ställe och jämnför. Inte en siffra rätt! Visitkortet jag fått tag på gick inte till affären, utan till stället där möblerna tillverkas. Så går det när man inte kan läsa ett ord kinesiska....

Kärlek

Sara